Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen och dess kulturella uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oelfoloMiband, den så kallade filmen — den positiva bildserien i
samma hastiga tempo och starkt förstorad projieieras på en skärm,
därvid hela serien för åskådarens ögon sammansmälter till en kon-
tinuerlig rörlig ’bild”. Ur s-amma källa kan man från -de omedelbart
därpå föiljanide raderna hämta filmens historik i lapidarstil: ”Ki-ne-
matoigrafiien, som uppfanns år 1895, vann hastig spridning och har
som bekant under senaste tid mått em högst betydande utveckling”.
Denna historik skrevs 1914 och kan g-ott usträckas att gälla även i
dag, ja, länge än, -då d-e sakkunnige försiktigtvås sörjt för att till
klniematograf-in i lagstiftntogshänseende h-än-f-öres ”jämväl verk, av-
sett att återgivas genom ett kän-arnatog-rafliknainde förfarande”.
Alltså, här ha vi i samraamträmgd -form -den kimematografiska prin-
cipen, film-ens uppkomst och dess historia till våra -dagar. Dem ki-
mematografiska principen har emellertid mycket -äldre historia än
filmen. Det finns folk som tror sig ha spårat den hos -den romerska
f-ö-rfattaren Luoretius Carus för bortemot ett par tusen år sedan.
Jag tror att man kam gå mycket längre, -eller till den tid -då män-
niskan först började -förstå sig på att bruka -elden. Det bar säker-
ligen för många, många tus-en år sedan funnits männiiskor, s-om ge-
nom att svänga -en glödande trästicka i -cirkel fått vackra samman-
hängande eldrimgar — sås-om barn-en än i dag så gärna göra oilovan-
des, trots -de i -mer än ett hänseende skrämmande riskerna! Ell-er
tänk på ett hjul, s-om rullas, först långsamt: -man urskilj-er ännu ek-
rarna, m-em sedan! Där är kinematografin in nuce, ögat kan icke hålla
isär mera än ett begränsat -antal inom -en viss -tid på varandra följande
bild-intryck; så fort de överstiga -detta antal, så flyta -de s-amman. M-an
får ibland se -d-etta betecknat som ©n ”ofullkomlighet hos -ögat”. Lika
gärna kan man kalla det en ful-lk-omt-ighet, annars är ju all -tröghet en
-ofullkomlighet hos universum i st. -f. att vara en av dess -finesser. Så
som vi nu -äro beskaffade i -en ändlig värld — som icke födes, ge-
nomlöper hela sin uvteckling och dör i en enda blink — få vi nog
vara belåtna med att bildim-tryök-an förmedlas tiil-l oss -i en takt, s-o-m
tillåter hjärnan att sortera -dem — eller vid -en viss g-räns -låta dem
samman-smäl-ta! Lika -gärna som m-an spekulerar i MlkomMghet ell-er
icke hos det -mänskliga seendet, kundte man inrikta -sig på -ett annat
•problem: hur ser t. ex. -en hund kin-em-atografiskt, ell-er hur ser -ett
bi ? Och så hela raden igenom. Se de i -en annan takt än -vi, -det
vore ju intressant att få veta. Vad d-e högre djuren -beträf-f-ar tror
jag -mig kunna tillfredsställa -v-e-tg-i-righe-ten s-trax. Deras s-ee-em-de för-
håller -sig till kinemato-gnafin helt viss-t alldeles som vårt. Ätmin-
stome är det så m-ed hunden, -det har jag försökt. Tar man och vi-
sar en hun-d -em biograf-biild, på vilken dä-r komm-er fram -en- h-un-d, så
spring-er han gemasit fram -och skäller ut honom och n-osar på h-o-
no-m -och försöker hälsa honom med alla d-e ceremonier, som vi kä-nna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
