Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
götland ett eget rike funnits, likasom Svearnes lydande nnder
en öfverkonnng och med underkonungar i de särskilda
land-skaperna. Från detta Wir<iarike, som man kallat det, och bland
hvars *>fylken« uppräknas Wärend, Möre, Finved och Njudnng
m. fl., härstammade må hända den mägtige Ivar Widfamne,
hvars fader också fallit som offer för Ingjalds svek, och hvilken
blef den, som störtade honom och förenade alla Svea- och
Götaländerna under sin spira. Detta synes imellertid icke hafva
fortfarit länge. Redan Ivars närmaste efterträdare, Harald
Hilde-tond, förlorade på Bråvalla Hed sitt lif i striden mot den
Svenska Sigurd Ring, hvilken uppgifves h<\fva varit son af Haralds
halfbror och underkonung i Sverige. Först genom Erik 8eger~
talls seger på Fyrisvall 979, der Styrbjörn, sannolikt den sist«
Syd-Götakonungen, förlorade både krona och lif, blef hela den
Svenska kontinenten åter förenad under en spira. Nu börjar
också Sverige inträda i verldshistorien, samtidigt med
christen-domens predikande i landet. Den Hel. Ansgar uppgifves som
Nordens förste apostel; men först Olof Skötkonung antog år
1000 dop och christendom vid Husaby i Westergötland, hvilket
landskap otvifvelaktigt är Sveriges första christna bygd, fastän
Ansgarii verksamhet infaller nära 200 år före denna tid, ehuru
skådeplatsen för densamma icke är med bestämdhet känd, utan
förlägges till ett Birca, om hvars läge på en ö i Mälaren eller
på södra Sveriges kust forskarne icke kunnat bli ense. Men
med christendomen följde också nya strider och oroligheter;
de gamla hednagudarnes dyrkare, vana vid strider och
mandoms-rön, kunde icke så lätt försona sig med tron på Hvita Christ
och böja sig under hans fridsamma ok. Derföre blef också den
första Christna dynastiens — det från Westergötland
härstammande Stenkilska Husets — tid en tid för väldiga brytningar
mellan de christna och hedningarne, hvilka hade sitt stamhåll
i de gamla Svealänderna och i Östergötland. Mot Inge
Sten-kilsson valdes till och med en hednisk motkonung, Offer-Sven, —
möjligen af gammalt Syd-Göta-konungablod, — och Svens son
Erik Arsäll regerade efter fadern sjelfständigt i Östergötland,
Christendomen vann dock slutligen öfverhanden, ehuru striden
om hegemonien mellan Svear och Götar fortsattes under de
från Offer-Sven härstammande Sverkerska och Erikska
dynastierna, hvilkas »riksbyte« sannolikt är en uti historien alldeles
enstaka stående företeelse, äfven efter det Carl Sverkersson
antagit namnet af Svea och Göta konung och ända tilldess Birger
Jarl af Folkungahuset med kraftig hand fattade magtens tyglar
Det rike, som Birger Jarl, sjelf icke konung, men under
titeln »Svearnes hertig« landets obestridda herrskare, lemnade i
arf åt sin son Waldemar, med hvilken Folkungahuset uppträdde
på thronen, var ett kompakt helt både i verldsligt och andligt
afseende. Under Carl Sverkersson, den första Sv€a- och
Göta-konungen, hade Sverige fått sin egen erkebiskop i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
