Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 KOMEDIER I BERGSLAGEN
till dess att bakhjulen rullade av den första. Tva
gånger föll Siedel från bocken, två gånger kom
han upp igen, hamnade slutligen på trappan.
Därifrån skrek han:
"Hör på, lurkar och donzellor! Jag gifte mig
med landshövdingens täcka dotter i Falun. Men
under vägen har den allsmäktige fånen förvandlat
henne till fem hiskliga mansdrasuter, som I här
sen. Gån för den skull var till sitt och bind en
sorgklut kring svansen att vifta flugorna med.
Och den som skrattar och icke gråter skall jag
fördöme mig garva till kronans läder. Vas-t’en
au diable canaille!"
Han brast själv i gråt, ursinnig, därför att han
nu skulle bliva till en visa i hela Bergslagen. Men
folket trodde, att han var galen. Och från den
stunden allt intill sin död hade han namn om
sig att vara mindre vetande. Allt vad han gjorde
och allt vad han sade betraktades som den största
dårskap.
Om natten låg han i en mäkta bred
tvåmanssäng. Han vred sig och stönade, så att vännerna
ej fingo sova. De gingo in till honom och sutto
alla sex i sängen, rökande ur långa pipor och
drickande öl. Då svor Jörgen Siedel att städse
sätta vänskapen högre än kärleken. Ty dels blir
man därutinnan mera sällan bedragen, dels och
om så sker kan såret helas. Han bad dem, att de
måtte begära, vad helst de önskade, som stod i
hans makt att giva. Brenner, Bernhusen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
