Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
KOMEDIER I BERGSLAGEN
"Är han Ahlrothen?" frågade Siedel. Gubben
bugade.
Siedel sade :
"Hör han rävrompa! Jag har smickrat mig
med den förhoppning att Klockeberga vore mitt
genom arv efter min salig far."
Ahlrothen slickade sig om munnen. Han satte
näsan i vädret och blundade.
"Då får jag äran och förnöjelsen att till
välborne herr löjtnantens kännedom bringa det
förhållande, att Klockeberga gård med vad därå
finnes av löst som fast jämte underlydande torp
och gårdar genom översten välborne herr Joste
Siedels testamente, uppsatt och i vittnens
närvaro vid full reda och sans undertecknat i maii
månad anno sjuttonhundraochfyratio samt i junii
månad samma år inför K. Majestäts och Rikets
Svea hovrätt beedigat, tillföll dess svärdotter,
välborna fru Beata Brenner att av henne på livstid
besittas —."
"Eh bien!" avbröt Jörgen Siedel. "Då vet
jag, vad jag behöver veta och mon cher Ahlroth
se peut éloigner."
Battwyhl, som stannat på gårdsplanen, ropade
nu, att duellen skulle fortsättas. Så skedde, och
slöt den med att Jörgen fick ett sår i pannan
strax över högra ögat. Bourmaister ville lägga
förband, men löjtnanten sköt honom åt sidan.
"Laissez-le! Det är salig fars röda vallmo,
som stigit mig åt huvut."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
