Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖRGEN SIEDELS BREV
159
satt kvar, njöt avkastningen och betalade
utskylder. Hela skillnaden var, att avverkning och
malmbrytning hädanefter bestämdes å
Klockeberga brukskontor.
Jörgens far hette Jörgen och kallades Tjocke
Jörgen. Jörgens farfar hette Jörgen och kallades
Token, därför att han läst ifrån sig det lilla
förstånd, som en gång funnits. Han bodde på
Björkenäs, där han samlat ett stort bibliotek.
Han överlevde sin son och blev enligt kyrkboken
åttioåtta år gammal. Men själv kallade han sig
årsbarn med Horatius och räknade sin ålder till
över nittonhundra år. Varje morgon tog han sig
ett bad, vars vatten bemängdes med rosenessence.
Och även i andra hänseenden betedde han sig
lika underligt.
Token, Tjocke Jörgen och lille Jörgen voro
således namnen på dessa tre generationer. Före
dem räknar släkten ännu tre Jörgen i rakt
uppstigande led. Och i spetsen för dem alla en
Justus eller Joste, en pommersk krigsöverste,
som äktade riksrådet Liljas yngsta dotter,
Bir-gitte. Med henne fick han Klockeberga.
En gång satt lille Jörgen i ärtåkern. Runt
omkring honom gingo gårdens pigor och raspade
ärtskidor. Och på bänken satt mor och sprängde.
Jörgen tuggade de tomma skidorna. Han tänkte
på Gud, på sig själv, på far, på farfar. Och
när han icke fick någon reda i allt detta, röck
han mor i förklädet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
