Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖRGEN SIEDELS BREV
177
barnen öppnade grinden för honom, men han
steg likväl av och satte sig på dikesrenen. Märta
Janse satte sig bredvid honom, hon var sju år,
Ryglingebondens äldsta barn. Jörgen, som själv
icke hade några barn, fann nöje i att berätta
underliga ting för lilla Märta. Han berättade,
vad som föll honom in. Någon gång fördröjde
han sig vid grinden. Då sporrade han hästen och
red för brinnande livet. Kl. ett måste han sitta
vid bordet på Björkenäs med Monica till höger
och Arvid mitt emot. Han måste.
"Varför måste du?" frågade Monica. "Du
rider dig fördärvad. Vad gör det, om du kommer
några minuter för sent?"
Det är sådana saker, som man icke så lätt
förklarar. Kära Monica, var sak på sin plats!
Men det är icke bara det. Hur skulle det gå till
slut? Så småningom? Så småningom skulle man
alldeles tappa bort sig? Han skämtade:
"Får du se mig komma för sent, så skall du
inte vara så säker på, att det verkligen är Jörgen
Siedel, som kommer."
"Det tror jag," sade Monica.
Egentligen var det hela honom emot. Men
nu var han där, fanns där och måste alltså hålla
sig kvar. Hålla sig på sin plats. För att icke
komma bort.
Året efter det, då far tog Tanningen, reste
Jörgen utomlands. Han tänkte icke återvända.
Det hette, att han skulle studera bruksdrift vid
12. — Komedier i Bergslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
