Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
»Om dig kommer jag naturligtvis inte att
säga någonting. —»
»Nej. Det skulle inte hjälpa dig.»
»Ånej. Och så är det ju det med Ingrid. Få
det viset (inge hon ju ingen, som toge hand om
sig.»
»Nej visst. Ocli Frida och gossen —»
Sven fick ett plötsligt begär att icke vara
ädelmodig; han tog i luften som för att fånga
flugor.
»Dem bryr jag mig inte om!»
»Nå ja, för Ingrids skull då.» Tonen var
allvarsam men en skrattglimt for öfver ansiktet.
»För Ingrids skull.»
»Ja. — Och så får du lofva mig, att när
det där —»
»När det är öfver, menar du.»
»Ja. — Så får jag Ingrid!»
»Får du henne? — Om hon vill, ja!»
Sven måste dra på mun. Han visste, att
hon ville.
»Nu, ja. Men —»
»Men liva då?»
»Sen du har suttit på fängelse? Det föreföll
111ig, som om hon skulle lia andra föreställningar
om ungt folks uppgifter.»
Sven sneglade på honom; skämtade ban ?
Nej det gjorde ban icke. Då sade Sven helt
enkelt: ja.
Ocli så sade han:
»Men tror du — ?»
»Vi ska fråga henne.»
»Nej, nej!»
»Jo, jag ska fråga henne. Det är bäst att
ha allting klart.»
»Nej låt bli, hör du!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
