Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Hon ryckte till; hon hejdade sig midt i en
snyftning, som spände ut hennes bröst.
»Du gör ju det?»
Nu kunde hon icke hälla andan längre. Hon
suckade djupt och nickade ja eller nekade.
Hvilketdera kunde han icke afgöra. Ocli han vågade
icke fråga ännu en gång; hon kunde börja undra.
Han sade:
»Sven är ju en —»
Bra människa tänkte han säga men lick icke
fram ordet. Och behöfde icke heller.
Hon knöt händerna mot honom.
»Han är elak, han är elak, lian är elak!»
»Såå.» —
»A han — jag skulle kunna —»
»Såå.» —
»Han är — han — gemen!»
Det ryckte i hans mungipor. Ja det var det
värsta, hon kunde hitta på: gemen. Och det sa
hon om honom? Jaså, ja. Det var
bra^egen-domligt, hur kylande hennes vrede verkade på
honom. Ocli icke blott kylande, den gjorde
honom nästan likgiltig. —
Nå, det var ju på det liela taget bra. Men
han kände, att likgiltigheten gaf honom plikter.
»Du ska inte säga så; om honom. Det får
du ångra.»
»Nej!»
»Jo. — Du säger, att han är elak. Hvarför
det? Därför att han älskar dig —.»
»Älskar!»
»Ja barn! Narra inig inte att skratta; jag
är trött och nervös. Du kallar honom elak,
därför att han älskar dig. Nå det är elakt att älska,
oin du så vill. Men det är så och förändras inte,
med namnet. Den enda skillnaden härvidlag är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
