Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Markis Chevelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att hålla god min — hvilket var
nödvändigt — när Chevelli fantiserade var ej lätt.
Blef det för starkt afbröt man med en fråga.
Här inflikade någon:
»Ja, men skon — hur bar hon sig åt utan sko?»
Hvartill Chevelli ögonblickligen svarade, som
om det varit den naturligaste sak i världen:
»Hon satte naturligtvis på sig en annan sko.»
»Emellertid», fortfor Chevelli, »stannade jag
två månader i Rio. Jag vill ej trötta er med
att berätta alla de galanta äfventyr — stundom
lifsfarliga — jag där upplefde. Låt mig endast
i korthet relatera det sista, kanske det
märkligaste. Jag skulle resa. Inga böner hjälpte,
jag slet mig lös ur ljufva, trollska . . . tja, nog
sagdt, en morgon står jag på däcket af det
fartyg, som skulle föra mig bort. Jag märker
en stor järnbeslagen kista med mitt namn på.
Den är ej min. Jag frågar kaptenen. Han
småler. En öfverraskning, säger han, men den får
ej öppnas, på hedersord, förr än vi kommit ur
hamn. Afskedstagandet är slut. Vi äro ute
till hafs. Jag öppnar kistan. Kaptenen sticker
en biljätt i min hand. Jag läser: Till Chevelli
från Rios damer I Stum af förvåning slår jag
upp locket och — tänk er min häpnad mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
