Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett afsked
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I lan var rädd det hela skulle få en sentimental
anstrykning och fortsatte därför skrattande:
— Ja, jag vet nog hvad du vill säga, att
jag inte har något att tacka för, att du ej gifvit
mig något och så vidare. Nej visst och dock
har du det, mer än du tror. Tänk dig Lizzie
att då jag nu reser min väg är det icke en
enda person, jag lämnar med saknad utom
möjligen dig. Förstår du det? Men det bästa af
alltsammans är att vi två skiljas som tvänne
goda kamrater — adjö, tack skall du hal Ser
du det är stil i tycker jag. Vet du, jag önskar
hela lifvet vore sådant, men nej — hvad är det
då jag pratar?
Under denna tirad hade han samtidigt tänkt:
— Hvad är det egentligen med mig —
hvar-för säger jag allt det här? Likväl förekom det
honom som han nu talade uppriktigare än
någonsin. Men så fick han den tanken att flickan
antagligen ej begrep honom, kanske invärtes
skrattade ut honom och han häjdade sig ånyo.
Hon hade hört på, halft brydd, med leende
läppar, men rynkade ögonbryn. Nu steg hon
upp och började gå fram och tillbaka med korta,
koketta, nästan dansande steg. Hon skrattade
tyst och frågade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
