Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
»Titta där, du! Helledudana! Så sött! Där står min
man och stirrar på Katja som en hund på ett fåralår! Att
han ids!»
Julia trodde att hon var lustig, men Louis var
tillräckligt lyhörd för att höra att rösten darrade av förargelse,
Han tyckte plötsligt ganska synd om Julia.
»Hur stor är spelskulden, Louis?» frågade hon, alltjämt
med blicken fäst på gruppen i salongen.
Varken Katja eller Kurt hade observerat att Julia såg
dem. Katja satte sig i soffhörnan och Kurt slog sig ner
på dess armstöd och kurtisen fortsatte, alltjämt i sval ton.
Katja försökte övertala Kurt att komma med till Åre och
fick då veta att alla resplaner gått om intet, tack vare
kvällens händelse på klubben. Louis och Sussi kunde inte lämna
Stockholm innan spelskulden blivit betald och Ludvig och
Katja skulle följa med Julia till Åre för att möta
amerikanskan.
Katja blev förtjust. Hon var den minst sammansatta
naturen av de sex vännerna. Hon tog dagen som den kom
och fann sig lika väl var som helst bara där inte var tråkigt.
»Du», viskade hon, »jag följer gärna med till Åre om
du kommer dit, förstås. Och så tycker jag att vi lämnar
Julia hemma här att sällskapa med Louis i hans förnedring.
Det gör hon så gärna så!»
Katja menade inte något illa med vad hon sa. Det hör
nu en gång till den moderna jargongen att vara generös i
erotiska frågor. Och den moderna äkta mannens känslor
böra vara synnerligen toleranta, annars är han en
gammalmodig idiot, sägs det. Men Katja visste inte att Kurt just
i detta fall var synnerligen gammalmodig. Han hade näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
