Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Och hon gick. Ludvig och Julia lämnade sist bordet.
Julia viskade till honom:
»Du, jag har en obehaglig känsla av att amerikanskan
fiskar i grumligt vatten. Om den där förbaskade spelskulden
kommer på tal, så är det du som skänkt Louis pengarna!»
Ludvig stirrade häpet på henne och stammade: »Är det
— är det jag som —»
»Tig och lyd för husfridens skull!»
De följde raskt efter de övriga. Ludvig rev sig i håret
och mumlande något om korsijissinamn. Men det gjorde han
så ofta så det betydde inte så mycket.
Man slog sig ner i väntrummet. Sussi bars in och
placerades i en stol med en filt över de lama benen. Louis
satte sig bredvid henne på den ena, Katja på den andra
sidan. Julia och Kurt slogo sig ner i soffan, Ludvig och
doktorn blevo stående. Likaså Mary Johnston.
Hon började sitt anförande stödjande knät mot en
stolsits och händerna på stolsryggen. Hon liknade nära nog
en domare. Hon var mera självsäker än någonsin. Hon
syntes nära nog gripen av en högre mission, den att lära folk
veta hut. Hon slungade fram sina anklagelser utan att
blinka. De mest fantastiska konklusioner utsädes med en
självklarhet som kom hennes åhörare att tappa andan. Hon
började med att dissekera det europeiska äktenskapet i
allmänhet och drog upp jämförelser med det amerikanska i
synnerhet. Hon häntydde på deras privata familjeliv med
en sådan kännedom om detaljer att samtliga sutto som
paralyserade i väntan på vad som komma skulle. Till sist kom
hon in på huvudtemat, nämligen Sussis sjukdom, och hon sa:
»Jag sökte orsaken till detta lidande och jag fann den hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
