Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bara sitter still. Men så ska hon upp och
stulta omkring. Förbaskadt pjåsk. I går föll
hon. Hon faller alltid — och om inte då jag
eller flickan är till hands, så är det ju ett
spektakel.
Gubben blef hetsig och nervös. Han
ordnade febrilt med elfenbenspjäserna på en
ebenholzetagére.
— Ja, ska vi gå ut till gumman då, Helge,
det är inte värdt att du för resten dröjer
för länge — då säger far sen att jag lär dig
dumheter — hm —
— Jag är ju intet barn, tänkte Helge, jag
är sjutton år...
Han blef beklämd. Nu som alltid när
natten anmälde sig steg fruktan för framtiden
inom honom. Tänk om fadern dog?
Fattigdomens fasor förstorades i hans unga fantasä.
— Ty det är som ung man känner sig fattigasit.
Då hördes ett svagt buller — ett tassande
som af råttor bakom lös tapet. Och dörrem
öppnades. Vid tröskeln stod mormodern,
genomskinligt hvit i ansiktet som
alabasteir-vasen på spegelbordet, ena handen stödde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
