Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menderade mot frossan i några hydropatiska skrifter. Den
hastiga och förvånande verkan de visade i att göra slut på
den besvärliga nattsvetten och i öfrigt återställa de mycket
sjunkna krafterna, orsakade på mig ett intryck, som jag
aldrig sedan kunnat glömma. Vid mitt år 1855 iråkade
bröstlidande utgjorde också den alldeles utomordentliga och
mycket tidigt i sjukdomen inträdande nattsvetten det mest
framstående symptom. Med liflig hågkomst af min förra
erfarenhet använde jag nu afrifningar, men med föga eller
ingen framgång. Jag kände icke då, att verksamheten helt
och hållet beror af vattnets låga temperatur och använde
således vanligen så kalladt kallt vatten, förmodligen af 14 ä
15 grader. Vid min ankomst till Buenos Ayres fortfor
alltjämt puls-frekvensen med nattsvett och med korta
mellantider blodhosta, ehuru det allmänna tillståndet betydligen
förbättrats under sjöresan. Jag beslöt då att åter försöka
användandet af vatten, men emedan detta, för att erhållas
kallt, måste artificiellt afkylas med is, gjorde jag snart den
erfarenheten, att verkan af baden var direkt beroende af det
använda vattnets låga temperatur, hvilket användt vid
nollpunkten visade en mycket hastig, kraftig och välgörande
verkan. Nästan omedelbart upphörde nattsvetten.
På detta vis i dubbelt afseende autodidakt och numera
öfvertygad, hvarpå verksamheten hos baden berodde,
började jag så småningom att använda dem i min praktik,
i förstone med stor försiktighet, då jag icke strax kunde
frigöra mig själf från allmännt antagna fördomar, och blott
småningom, allt som jag af det uppnådda resultatet erhöll
stark uppmuntran, blef jag djärfvare. Jag öfvergaf också
efter hand många förra betänkligheter, då det icke dröjde
särdeles länge, innan jag fullständigt öfvertygat mig om, att
gängse farhågor för detta medels användning voro antingen
alldeles utan grund eller ock öfverdrifna; och då
förhållandena, särdeles den sjukes egen uttryckliga önskan, härtill
nödgade mig, använde jag det äfven i de mest förtviflade
fall, där intet tal eller det ringaste hopp om förbättring kunde
komma i fråga, endast såsom ett det yttersta palliativ-medel.
Jag torde således kunna försäkra, att min erfarenhet däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
