- Project Runeberg -  Paus. Noveller /
216

(1911) [MARC] [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och se — i töcknet förtätades något till
en gestalt, som kom närmare och närmare.
På blott ett par stegs afstånd ifrån mig blef
den helt fri från dimbomullen och stod där
som en man — men, du stora gud, hvilken
man! — Det var artisten Weng.

Jag stirrade in i hans gipshvita ansikte
och nu såg jag att ögonen liknade
vatten-grumlad absint. Munnen var dragen nedåt
och mellan de blå läpparna såg jag hans
tänder. Han såg ut som en död eller ett
spöke. — Ett par sekunder stodo vi där och
stirrade på hvarandra. Därpå hörde jag ett
gurglande läte stiga ur tyskens strupe. Och
med ens drog han med höger hand från
vänsterhöften en lång sjömansknif och
störtade i ett hemskt rytande på mig.

Hur gick det till? Jag vet icke. Hur
hann jag? jag vet ej, vet ej! Jag vet blott
att jag med af fasa bultande hjärta sprang
— nej flög, som jag aldrig förr eller senare
rört mig. Mina gamla bourgogneben arbetade
som propellrar. En gång slog. jag ikull, men
jag bokstafligen studsade upp igen, som hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:02:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhpaus/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free