Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sandens rullande silfverkorn. I motsatt
riktning mot min väg vandrar naturens lefvande
träd — liksom teaterskogens döda — på en
Drehbiihne .
II.
När det regnar är det lättare, går fortare
att nå stranden. Luften är svalare, horisonten
leker icke karusell och, framför allt, sanden
är fastare för foten att trampa.
Det dånar i bränningen och hvar nionde
våg rullar större öfver den bruna bädden med
musslor, skal och maneter. I klittens eko
kör det som med kanonlavetter.
Maneterna. De ligga uppvräkta och
oformliga, stundom stora som oxhufvuden,
ibland blodiga i det grågröna som
rabarbergröt, och deras slemmiga, brännande, äckliga
svampmassa skälfver under vindstötarna.
Strandlössen hoppa omkring dem.
Vi män följa med blickar och pekningar
en kutter som länsar. Den har rödbruna
•¿4. — Paua.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
