Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledande karakteristik 23
alla de områden, vilka över huvud ligga inom
riksdagens bestämmanderätt. I första hand var författningens
demokratisering en livsfråga för den svenska
arbetarklassen. Branting motionerar och kämpar för allmän och
lika politisk och kommunal rösträtt. Han söker bryta
förstakammarväldet, och vid aktuella tillfällen (1906 och
1914) går han skarpt fram mot kungamakten. Han värjer
och befäster yttrande-, tryck- och församlingsfriheten samt
asylrätten. Han tillvaratar arbetarnas fackliga intressen
genom att hävda föreningsrätten och slå tillbaka försök
till tvångslagstiftning mot arbetarna (lag om arbetsavtal
och lag mot samhälls farliga strejker etc.) liksom han,
ehuru förgäves, sökte förhindra tillkomsten av den
skamliga Åkarpslagen. Socialförsäkringen och
arbetarskydds-lagstiftningen ägnar han tidigt sin uppmärksamhet: i
tillkomsten av 1913 års ålderdoms- och
invaliditetsförsäk-ring och i den obligatoriska olycksfallsförsäkringen 1916
hade han livlig del, ehuru han självfallet önskat få dessa
lagar vida mer genomgripande; efter en trettioårig kamp
kommer också åttatimmarslagens provisorium till stånd
1919. I försvarsfrågan debuterar han vid sin första
riksdag och i sitt jungfrutal med det aforistiska yttrandet, som
gav stark genklang i landet: ”så litet som möjligt åt
militarismen, helst ingenting alls”. Positiv försvarsvän och
inom partiet kraftigt kämpande för det folkliga
försvarssystemets idé motsätter han sig dock den enorma
utökningen av försvarsbördorna 1901 och 1914 och arbetar
för deras begränsning och minskning. Under de senare
åren, efter världskrigets utbrott, tar utrikespolitiska
spörsmål honom starkt i anspråk. Även statsekonomiska (de
norrländska malmfälten), skattepolitiska och
kulturpolitiska frågor ägnade han sin uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
