Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Z. Höglund
Genom alla dessa krafters verksamhet inom den
kapitalistiska samhällsordningens ram, vilka framtvingade en
rad av eftergifter från de härskandes sida, skulle enligt
Brantings mening samhällsstrukturen så småningom
ändras och i mycket börja avkläda sig sin karaktär av
klass-samhälle. Övergången till socialismen behövde
sålunda icke nödvändigtvis taga formen av en katastrof,
en ursinnig batalj mot ”den enda reaktionära massan”, den
kan tvärtom — sade han —- ”leda över samregering på
positivt reformprogram mellan det socialistiska
arbetarpartiet och någorlunda närstående politiska fraktioner,
sådana vi redan kunnat se tecken till på flera håll i
Europa”.
Samverkan och samregering.
Branting hade sålunda nu fullt ut accepterat den
revisionistiska uppfattningen och tillämpat den på den
socialistiska taktiken. Medan Internationalen på sin
kongress 1900 i Paris, där frågan om socialdemokraten
Millerands inträde i den radikala ministären
Waldeck-Rousseau var föremål för en het debatt, i en
kompromiss-resolution uttalat stora betänkligheter mot detta ”farliga
experiment” och godkänt det endast som ”ett
undantagsfall i ett tvångsläge” samt hävdat, att en enstaka
socialists inträde i en borgerlig regering ingalunda kunde
betraktas som en normal början till proletariatets erövring
av den politiska makten, så såg Branting i en dylik
samregering tvärtom ett led i arbetarklassens fredliga
uppstigande till denna makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
