Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SO
Z. Höglund
sig och läget blev gynnsammare för ett positivt resultat
av en sådan samregering.
Över huvud var det ett av de starka dragen i Brantings
inre parti-strategi: att kunna vänta. Han var ofta i
minoritet eller syntes åtminstone ofta vara i minoritet
i inre partifrågor, men han väntade blott en tid och
minoriteten förvandlades till majoritet. Antingen
begagnade han tiden väl för att stärka sin ställning eller hade
tiden själv givit honom rätt och majoriteten svängde...
Han hade från början mot sig i denna fråga en ganska
stark opposition, som hävdade att partiet borde stå
alldeles utanför varje regeringsbildande intill dess det vore
i flertal och ensamt kunde övertaga hela
regeringsmakten. Rickard Sandler, som vid den tidpunkt, då detta
spörsmål började aktualiseras för partiet, i åtskilligt
delade den dåvarande partioppositionens synpunkter,
formulerade en avböjande hållning till ministersocialismen
sålunda: ”samregering är omöjlig, så länge liberalismen
är liberal och socialdemokratin socialistisk”. Det var
en logiskt och begreppsmässigt oanfäktbar ståndpunkt,
men verklighetens ironi korsar ofta de bäst uppgjorda
teorier; efter valen 1914, då socialdemokratin ryckte fram
till det starkaste partiet i andra kammaren utan att vara
majoritet men samman med liberalerna bildade en
sådan, talade praktiskt-politiska skäl för en samverkan,
eventuellt ända till en samregering, och Brantings
vältaliga argumentation för en sådan linje besegrade på
partikongressen 1914 de principiella betänkligheter, som från
den andra sidan restes häremot. I enlighet med detta
beslut medverkade socialdemokratin 1917 i den liberala
Edénska regeringen, och de sedan följande tre social-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
