Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledande karakteristik
61
klyvning 1917. Kanske var temperamentet mera än
teorin det avgörande skiljemärket dem emellan. I
själva verket var Branting på det teoretiska området icke
i så oförsonlig motsättning till Lindhagen som det ibland
kunde förefalla, särskilt icke under hans senaste
utvecklingsperiod. Även Branting godtog den ursprungliga
marxistiska teorin endast med vissa modifikationer.
Även han vidgade och ombildade klasskampsbegreppet till
en solidaritet med det samhälle, som arbetarna skola taga
i arv och leda. En sådan sats som denna: ”Arbetarna
måste lära sig att i sina politiska motståndare icke se
fiender, som skola utrotas med eld och svärd utan som
måste vinnas på övertygelsens väg” — klingar det icke
något av ”humanismens” fridstoner däri ? Och även
Branting betonade starkt nödvändigheten av den moraliska och
intellektuella utveckling, som arbetarklassen måste
undergå för att bli mogen att övertaga samhällets ledning.
Hela hans verksamhet betydde en sådan folkuppfostran
av stora mått. Men hans socialistiska tänkandes
utgångspunkter i marxismen höllo honom dock alltid kvar
på fast mark och. gåvo hans politik styrkan att på en
gång harmoniera med den historiska utvecklingens
förutsättningar och verklighetens krav.
Fosterland och försvar.
Erkännandet av klasskampens nödvändighet och
berättigandet i arbetarklassens frigörelsesträvanden
fördunklade aldrig hos Branting det nationella medvetandet,
känslan av samhörighet utöver klassgränserna mellan
alla svenskar såsom sprungna ur samma jord, talande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
