- Project Runeberg -  Tal och skrifter. 1-11. / 1. Socialistisk samhällssyn. 1. /
63

(1926-1930) [MARC] Author: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Inledande karakteristik

63

Denna riktning bekämpades av Branting energiskt och
uthålligt, och han lyckades efter åratals ojämna strider
slå den i grund (på kongressen 1917). Dess åskådning
syntes honom steril och doktrinär. Nog förstod han dess
psykologiska förklaringsgrund: han pekade på, hur
djupast verkade samma orsaker, som för fyra årtionden
sedan gjorde den svenska allmogens hållning sådan, att
en man som Louis de Geer slungade mot dess främste
talare skymfordet ”försvarsvägran”. Vad som då
framträdde, var bakslaget från de hårda ”sekelgamla
orättvisor”, vilka tyngde småbondeklassen. Nu känner sig
arbetarklassen på samma sätt som samhällets styvbarn,
framhöll Branting mer än en gång. Men han reagerade
ändå mot den försvarsvägrande antimilitarismen. Han
hävdade med skärpa, att Marx’ ord: arbetaren har icke
något fädernesland, formad efter det rättslösa
proletariatets läge i världen på 1840-talet, icke längre hade
gällande kraft, ty trots allt hade sedan den tiden skett
betydande omgestaltningar i demokratisk riktning och
arbetarnas läge förbättrats. Även arbetarklassen vore med
tusende rottrådar fäst vid nationen och därför pliktig
att deltaga i dess försvar.

Hans uppfattning sammanföll med den Jaurés
utvecklat i sin berömda bok ” Den nya armén”, och gärna
citerade han dennes bevingade ord: ”Litet
internationalism leder bort från fosterlandet, mycket sådan leder
tillbaka dit igen.” Men självklart riktade denna
fosterlandskänsla hos Branting liksom hos Jaurés ingen udd
mot andra nationer och hade ingenting gemensamt med
nationalismens och chauvinismens vrångbilder. Han var
lika god patriot, när han 1895 och 1905 gjorde sina stora
insatser för att hindra ett brödrakrig på den skandi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhskrifter/1/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free