- Project Runeberg -  Tal och skrifter. 1-11. / 1. Socialistisk samhällssyn. 1. /
113

(1926-1930) [MARC] Author: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Varför arbetarrörelsen måste bli socialistisk 113

sig ha avfärdat oss och vara kvitt all skyldighet att lämna
bevis för att vi ha orätt.

Ja, socialismen är revolutionär i den meningen, att
det är en helt ny princip, broderskapet, solidaritetens
princip, som den bringar till heders i motsats till den
”liberala” grundsatsen att en var skall söka slå sig fram
själv; dukar han under, så mycket sämre för honom!
Den är revolutionär, ty den lämnar den gamla grunden
och bygger på en ny, en bättre och av utvecklingen själv
anvisad.

Men menar man med revolutionär vad kälkborgarna
förstå med detta ord, något som har förbindelse med
gatukravaller, mord och plundring, då är socialismen som
sådan så långt ifrån revolutionär, att den tvärtom måste
betecknas som i äkta mening konservativ. Och skälet
härtill är enkelt. Ingen annan åsikt gör i lika hög grad
som socialismen individerna, personerna, oansvariga för
missförhållanden. Vi socialdemokrater ha kommit över
den kortsynthet, som tror att allmänna sociala olyckor
bero på enskilda individers dåliga vilja. Vi vilja
avskaffa det system, som är roten och upphovet till det
onda, men detta sker icke genom att slå ihjäl några
enskilda kapitalister. Exemplet från Belgien i somras
är i detta avseende lärorikt. I de distrikt, där
socialismen vunnit insteg bland massorna, utbröto inga
oroligheten Det var däremot de allra uslast ställda
arbetarna i de distrikt, vilka icke nämnvärt berörts av den
socialdemokratiska propagandan, som begingo
våldsamheter, planlöst och meningslöst, naturligtvis, vilka därför
också hastigt undertrycktes med blodig stränghet. De
belgiska socialisterna yrkade genast och yrka fortfarande
på amnesti för de olyckliga, som i förtvivlans raseri togo

Socialistisk samhällssyn. I.

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:02:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhskrifter/1/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free