Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den moderna materialismen 123
saknade ett väsentligt sinne, eller låt oss säga hade ett
särskilt sinne för den form av rörelsen, sotn vi kalla
elektricitet. Men ett är att vi se världen med färgade
glas, ett annat att därav sluta att vi omöjligen skulle
kunna bakom dessa bilder komma åt en verklighet.
Nutidens materialister medgiva villigt att deras
världsförklaring icke är, enligt sakens natur icke kan vara
full-färdig, men de nöja sig med att vetenskapen ständigt
avslöjar större stycken av naturens hemligheter, och
framför allt vägra de att för det ännu oförklarade ge
sig in på äventyrliga hypoteser, om något ”över” eller
”utom” världen, som rensats bort överallt, där verkligt
ljus kunnat falla på företeelserna. Många bland dem
skola ej heller ha så mycket emot att med
Dubois-Reymond sätta ett ”alltid oförklarligt” vid det stora
språnget mellan atomernas värld och medvetandets
faktum, när de nämligen få tillägga med den nämnde store
fysiologen som en erfarenhetssats, att ”själen
småningom framträtt som ett resultat av vissa materiella
kombinationer”, m. a. o. att hur gåtfull än själva det
andligas natur må vara, dock dess beroende av den
fysiska världen och dess lagar är ett positivt faktum.
Den moderne idealisten håller sig däremot till att våra
synglas äro färgade, därmed basta, och dekreterar så,
att när tingens innersta verklighet avspeglar sig både i
den fysiska världen och liksom i ett annat plan, i
medvetandets värld, så skall denna sistnämnda spegling vara
så att säga den förnämligare, ligga den okända
verkligheten närmare. Även Lange, som själv åtminstone lutar
åt denna riktning, känner sig dock uppfordrad att ta
”teologer och teologiserande filosofer” i upptuktelse för
att de begagna sig av denna bakdörr, som den Kantska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
