Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 Socialistisk samhällssyn
i ideologisk form, i huvudena hos de handlande
massorna och deras ledare, de s. k. ”store männen”.
Denna undersökning är det Marx har gjort, därmed
fyllande ut den andra stora bristen i den gamla
materialismen. Han har lärt oss se historien som en historia
om klass-strider, att bakom den politiska eller religiösa
form dessa strider antaga finna fram den ekonomiska
kärnan. Han har visat hur i vår tids borgerliga
samhälle klasserna kämpa om makten i staten — eller
medlen därtill, t. ex. här hemma nu som bäst om rösträtten
— för att få lagstiftning och beskattning sådan, som bäst
stämmer med egna klassintressen. Och han har pekat
på, hur själva nyckeln till dessa skilda klassers
uppstigande, kulmen och förfall, ytterst är att söka i de
fortgående förändringarna i samhällets produktions- och
bytesförhållanden. De ekonomiska• revolutionerna äro
de avgörande; med och av dem följa, ehuru för visso
under ständig växelverkan mellan samhällsorganismens
ideologiska överbyggnader och dess materiella
grundvalar, alla övriga omgestaltningar i samhällenas utseende.
Så är då den filosofiska idealismen jagad ut ur sin
sista tillflyktsort; icke en diktad försyn, icke abstrakta
idéer om ”rätt” eller ”sanning” är ledtråden i
samhällenas utvecklingsgång, materiella drivkrafter ligga där,
liksom i den övriga naturens värld, ytterst bakom det
hela.
Det förstås visserligen av sig självt, men bör dock
kanske för tydlighets skull tilläggas, att den idealism
som världsförklaring, vars tillbakaträngande vi här ovan
betraktat, icke har det ringaste att skaffa med idealism
i betydelsen av idealitet, hängivenhet för ett osjälviskt
mål. Yttervärlden speglar sig ju alltid i människans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
