Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Socialistisk samhällssyn
föredragen var hämtat, icke alls från den epokgörande
teorin, utan från statistiska och andra ekonomiska fakta,
som vunnits genom direkt undersökning. I maktlös
sterilitet syntes oss onekligen själva den teori, som skulle
belysas, alldeles motsvara vad man av den å priori kunde
vänta.
Och vidare ur den andra, icke mindre viktiga
synpunkten: skall man efter Marx’ verkligen, epokgörande
införande av historiskt betraktelsesätt i nationalekonomin gå
tillbaka till metafysiken och söka konstruera satser, som
gälla för alla tider och förhållanden, för alla
produktionsformer ! För den, som en gång lärt sig betrakta dessa
saker historiskt, förefaller ett sådant baksteg rent av
ofattligt. Vad skall man få för resultat? Det säger sig självt
att det måste bli trivialiteter, allmänna satser, som genom
själva sin. allmängiltighet förlora allt värde som
utgångspunkter för forskningen. Det blir sådant som t. ex. att
människan alltid behöver produktionsmedel; det lär oss
ju ej mer än — värdet = gränsnyttan.
Wicksells föreläsningar kunde, sådant blev vårt intryck,
för en socialistisk åhörare endast sätta i än bättre relief
klarheten och storheten i den Marxska uppfattningen, som
fullständigt gör slut på den ohjälpliga villervalla, som
uppstår genom hoprörande av bruksvärde, bytesvärde och
pris till ett behagligt huller-om-buller, och som
uttryckligen säger ifrån att den blott vill vara en analys av
varuvärden, det nuvarande ekonomiska
produktionssättet, och därför undviker exempel, brokigt hämtade från
alla utvecklingsstadier mellan Robinson Crusoe och en
modern storindustriell stat. Den socialistiska
uppfattningen ger reda och överskådlighet; vi frukta att den
lever längre än det ”nya”, som nu skall beteckna
”vetenskapens blomma”. (Soc.-D. 6 juni 1889.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
