Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Folk och proletariat.”
I en artikel i den tyska tidskriften Sozialdemokratische
Mo-natsschrift 1889 hävdade Karl Kautsky, att det vore vilseledande
att som ofta var fallet bland socialdemokraterna göra begreppen
folk och proletariat liktydiga. Detta betraktelsesätt leder till
ett överskattande av det inflytande, som partiet under normala
förhållanden kan äga. Man utgår från inkomststatistikens
uppgifter, att endast omkring 5 proc. av befolkningen har högre
än torftiga inkomster, de 95 proc., ”folket”, hör sålunda, säger
man, till proletariatet. Men en sådan slutsats är falsk, menade
Kautsky. Det egentliga proletariatet, arbetarna i det
kapitalistiska produktionssättet, omfattade enligt honom vid denna
tidpunkt endast ett mindretal av befolkningen, utom i England.
Till de nämnda 95 proc. höra nämligen utom lönearbetarna en
mängd små tjänstemän hos staten eller enskilda, kontorsfolk
m. fl. som räkna sig själva till bourgeoisin, vidare småbönderna
och småborgarna, som räkna sig till de egendomsbesittande, m. fl.
grupper. Först sedan den kapitalistiska utvecklingen
proletariseret dessa kategorier och de partier, som bygga på det
bestående, visat sin oförmåga att kunna hjälpa dem, skola de komma
till socialdemokratin, och då skall den bli ett folkparti.
Kautskys praktiska slutsatser av denna ståndpunkt blev den:
”Vägen att vinna massorna av bönder och småborgare går icke
genom att anpassa vårt program efter deras önskningar för
stunden. Tvärtom komma vi att vinna dem — när alla andra
partier göra bankrutt — just genom orubbligt fasthållande vid
våra principer och genom grundlig insikt i det moderna
produktionssättets hela väsen och karaktär.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>