Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialdemokrati och anarkism 223
Icke mindre än tre olika resolutioner antogos på kongressen
i detta spörsmål. I den ena betonas den principiella skillnaden
mellan socialdemokrati och anarkism. I den andra förklaras, att
partiet, ehuru revolutionärt, ogillar all slags dynamitagitation och
stämplar som förrädare mot socialdemokratins principer sådana
agitatorer, som upphetsa massorna till våldshandlingar mot
enskilda, varjämte partiet säger sig i första hand vilja pröva den
allmänna rösträttens fredliga medel för socialismens
genomförande. Den första resolutionen var formulerad av Danielsson
och Branting gemensamt, den andra av Danielsson, och slutligen
antogs en tredje av Brantings penna och av följande innebörd:
”Kongressen förklarar att Sveriges socialdemokratiska
parti i sin verksamhet för att organisera den svenska
arbetarklassen till erövrande av den politiska makten
endast vill begagna sig av sådana medel, som motsvara
folkets naturliga rättsmedvetande. Det nutidsprogram
vi uppställt och arbeta för är det bästa vittnesbördet
om att vi ingalunda för vår del sträva efter en våldsam
revolution. Kongressen tillbakavisar uttryckligen de
dumdristiga planer, som understundom tillskrivas oss av
våra fiender, att vi skulle vilja sätta hela
arbetarrörelsen på spel genom att utan tillräckligt stöd hos folket
försöka en eller annan våldsam kupp. Tvärtom vill
partiet fortfarande som hittills använda hela sitt
inflytande för att förebygga obetänksamma, våldsamma
utbrott av folkets missnöje, bakom vilka ingen tillräcklig
makt skulle kunna ställas.
Revolutioner kunna aldrig ”göras”; men skulle de
styrandes blindhet och egoism frammana den våldsamma
revolutionen som förtvivlans självhjälp, är vår plats
given och vi redo att göra allt för att åt folket erövra
och bevara så värdefulla frukter som möjligt av
striden, på det att dess offer ej må ha skett förgäves.”
(Soc.-D. 23 maj 1891.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
