Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Q2 Socialistisk samhällssyn
innesluta ett så sammansatt fenomen, som förändringarna
i nutidssamhällets mellanlager i en enda simplistisk
formel. Därmed är också givet att olika meningar på detta
område gott kunna förlikas med en rent socialistisk
åskådning. Om någon oss eljest närastående föreställt
sig, att socialismen, av honom krävde en jämkning med
hans teoretiska övertygelse i det fallet — vårt program,
sådant det formulerades 1897, fordrar intet dylikt offer
för någon skol-dogms skull.
Alldeles på samma sätt förhåller det sig med den
beryktade teorin om massornas med kapitalismens
utveckling ”växande elände”. Satsen är formulerad i Marx’
”Kapital” med en skärpa, som gjort djupt intryck på
Europas arbetarvärld, om också redan följande rad vet
att talja om mot-rörelsen, om ”resningen av den skolade,
enade och organiserade arbetarklassen”, att nu ej tala
om att andra uttalanden i samma standardverk vittna
om en ganska annan insikt om utvecklingens gång och
framför allt om dess möjligheter. Från Marx har
satsen nästan ordagrant gått över i flertalet
socialdemokratiska partiprogram, men åtminstone på senare tider i
regel blott försvarats som giltig relativt, d. v. s.
proletariatets ställning kunde absolut vara något bättre än
förr, men samtidigt hade bourgeoisin vunnit ännu mera
i rikedom och lyx, klyftan hade sålunda ändå ökats.
Så försvarade och tolkade t. ex. Bebel denna s. k.
”eländesteori” på kongressen i Liibeck nu i höstas. Han
åberopade hur redan Lassalle avfärdat dem, som talade
om att folket nu levde bättre än förr, med de bitande
orden, att det ej är fråga om att våra proletärer kanske
kunna tillfredsställa flera behov än vildarna, utan om
hur få behov de kunna tillfredsställa mot vad deras sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
