Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Demokrati eller diktatur 331
ordningen i Ryssland företer dock stora olikheter med
vad som skedde under den franska revolutionen. I
Ryssland blev det icke borgarklasserna utan arbetarna, som
togo hand om den nya rörelsen. Denna började i
städerna, där arbetarna ryckte den politiska makten till sig.
Bourgeoisin var för svag för
att bli bärare av en ny
sakernas ordning. Det blev på
arbetarklassen bördan lades.
Men blott en liten del av dessa
arbetarmassor hade en
socialistisk skolning att se tillbaka
på. Den stora delen av
massan var ett rov för rent
primitiva slagord. Den följde
sina närmaste instinkter och
lystrade till de enklaste
lösenord sådana som ”vi skola dela”
eller, för att citera Lenin, ”rö- Vladimir Lenin,
va tillbaka det rövade”.
Man förstår hur dylika slagord kunde verka bland en
massa, som kom fram direkt ur träldomen till en
faktisk maktställning i samhället. Men man har även att
taga hänsyn till krigets psykologiska verkningar, till den
förvildning, som kriget åstadkommit. De flesta av dem,
som gingo fram för att taga hand om samhället, kommo
från fronterna, där de hade stiftat bekantskap med det
organiserade röveriet. Sådana oskolade massor följa
naturligtvis ögonblickets ingivelse. De tänka icke på vad
som skall komma efteråt. Den konstruktiva socialismen
sakna de all förståelse och allt sinne för.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
