Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
OM LÄRDA OCH OLÄRDA I AERETANIEN, OM
KVINNORS KLOKSKAP OCH BARNS DÅRSKAP, SAMT
HURU SOLIVRO BEGYNNER EN RESA.
Barrelen skyndade att utföra det uppdrag, han
erhållit. Man måste förvåna sig öfver den
beredvillighet, den ifver, hvarmed ban nedref ocli
förstörde sitt eget verk.
Han var en af dessa människor, som icke
känna någonting mer tillfredsställande än att få
sätta sin vilja gentemot andras och göra den
gällande. En af dessa, som älska makten icke
därför, att de önska utöfva den i en viss riktning och
till ett visst ändamål, utan därför, att makten är
den krydda, som gör lifvet njutbart. Det var
honom nästan likgiltigt, om ban förde aeretaner mot
matretter eller matretter mot aeretaner, blott det
var ban, som anföll och segrade.
Därtill kom, att detta sinne, som bands af få
skrupler, pålagt sig själf en tygel, hvars minsta
tryckning fordrade ocli fick lydnad. Vördnaden
för fursten och hans befallningar. Liksom den
gi-rige understundom liar en nyck, för hvars
tillfredsställande ban utan tvekan offrar sin last,
likaså ser man rätt ofta, huru den hårdaste och
mest styfnackade skaffar sig ett föremål, inför
hvilket ban kan vara lika öfverdrifvit ödmjuk, som
ban annars är öfverdrifvit stolt.
Den kamp, Solivro väntat och med ganska
stor fruktan längtat efter, kunde och måste ban
öfverlämna till Barrelen. Och det blef hans
uppgift snarare att dämpa än att uppmuntra sin
tjänares ifver. Att befria de hatade
skogsmatret-terna var redan en nog så misshaglig och farlig
handling. Men att återgifva dem egendom, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
