Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
näst äldste och den där näst äldste. Hvilken
sistnämnde icke var någon annan än den lärde Savagrin.
I denna märkliga skrifvelse uttalade de
femhundrade först och främst förkastelse af all slags
vältalighet, såsom varande vådlig icke blott för
svaga utan äfven för lärda hjärnor. Vidare sade
sig de femhundrado efter mycken förvillelse hafva
kommit till den slutsatsen, att ondt kan, måste
och bör med ondt botas. Och förbundo de sig
alla att för framtiden orubbligt fasthålla vid dessa
båda sanningar, som de med så mycken möda
upptäckt, och som de nu hade glädjen att skänka
sitt folk.
Det säges, att då den äldste, hvars döfhet
stundom var något besvärande, med nyfikenhet
genomläste det beslut, han ocli hans bröder hade
fattat, det säges, att ban då gripits af en mäktig
rörelse och utropat:
— Jag skall således icke dö såsom en
föraktlig och i dessa hänseenden okunnig varelse.
Skaparen har upplyst mitt förstånd, på det att
jag må upplysa andras. Jag har blifvit den
helande salva, hvarmed mina bröders blindhet skall
botas.
Några illasinnade personer, bland hvilka tyvärr
äfven Savagrin befann sig, gaf gubbens rörande
utrop en tydning, som gaf upphof till opassande
skämt.
Vare sig det berodde på de femhundrades så
viktiga beslut eller på någon annan omständighet,
säkert är, att stämningen vid Solivros hof under
den närmaste tiden var den allra bästa och
gladaste. Man saknade hvarken lust eller föremål
för löjliga och roande anmärkningar. Och man
föredrog skämtet framför oron.
Visserligen hade några misstänkta gestalter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
