Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
BOMAN
djupt sårad.
Jag? Är det inte till belåtenhet, så kan det ändras!
JULIA.
Gå på! Ta om!
BOMAN
tar sats och sjunger ut.
Låt mig kyssa din kind till avsked! Farväl, du
hatade, farväl, älskade.
JULIA
stimulerad.
Farväl, sir Herbert! Ett skall jag minnas: ni är
en man!
Under sist föregående och närmast följande repliker
inkommer Pedersen i salen, bugar sig för de båda
herrarna och närmar sig försiktigt Rolf med en fråga,
som tydligen får ett kort och snäsigt svar. Pedersen
drar sig bugande tillbaka och är beredd på fullständig
reträtt då han upptäcker Julia och uppmuntrad därav
smyger sig in i förmaket, stannar stödd mot dörrposten
och lyssnar stundom förundrad, stundom betagen.
BOMAN
med förbluffande patos.
— förgäves stred jag, förgäves led jag!
JULIA.
Nej! Ty den som verkligt stred, verkligt led —
förgäves gjorde han det aldrig!
BOMAN
bryter i sin iver in i Julias replik.
— men när — när begärde jag min lön?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
