Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Gå upp, hviskade zigenaren, jag gå igen.
Ysail vänta.
Och han aflägsnade sig verkligen hastigt och
försvann bakom ett lider, ur hvars plankrämnor
gammal halm stack ut.
Hugo dröjde. Bottenvåningens dammiga rutor
tittade sömnigt på honom, som otvättade och
smutsiga ögon, öfver hvilka okammadt och
tes-tigt hår hängde. Fönstren, spräckta här och
där, hade inga gardiner, man såg rakt in,
rummen voro tomma, med trasiga tapeter, som
stycktals hängde i trasor, fulla af fuktfläckar.
Mossa och strån viftade för vinden kring
fönsterkarmarna.
Då blicken nådde öfre våningen, såg han
bakom fönsterglaset öfver porten Ysails vackra
ansikte. De stora, glänsande ögonen, inramade
i tunga svarta flätor, i hvilka glaspärlor virats,
sågo under fällda lock leende ned på
honomBakom de lätt öppna mörka läpparna skymtade
de små skarpa tändernas rad, hvit som hos ett
rofdjur.
Utan vidare betänkligheter öppnade Nordling
porthalfvan och gick in. Den slog tungt igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
