Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu vore zigenare eller något annat, hade
naturligtvis sina egna, främmande sedvänjor. Och
han var ju tydligen alldeles för fattig och
obetydlig, ännu åtminstone, för att kunna, om han
ville tänka sig det värsta, vara utsedd till ett
plundringsoffer? Han skulle emellertid gå Ysai’1
inpå lifvet med ett par frågor.
Låset knäppte. 1 nästa sekund var flickan
inne. Hon satte sig lugnt på sin förra plats,
alldeles ofvan Hugos hufvud och tog ett par
sockrade daddlar ur skålen. Nordling sträckte
handen efter sötsakerna och fick fatt i en liten
oval tingest, som såg ut som en rosenröd
mandel. Han smakade den, den var äckligt söt och
kvalmigt parfymerad, så att han måste gömma
den i sin näsduk. Därpå satt han upp.
— Säg, Ysail, sade han oförberedt, hvar äro
de där andra flickorna, Consuelo och hvad de
hette, som skulle bo härinne — kanske de bo
bakom den där lilla svarta dörren under röda
mattan ?
Han pekade mot fonden.
Zigenerskan visade ingen förvåning. Hon
skrattade och nickade muntert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
