Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rivieran, herr Northing efter ett herrsamkväm
gick ut och satte sig på sin hustrappa och i den
tropiska sommarnatten tänkte öfver sitt lifs öden.
Så underligt kunde då hans tankar gå, att
han oförmärkt suckade djupt. Där han satt
ensam och tyst framför sitt präktiga parkavenyhus
af huggen brunsten, skulle man ha svårt att
förstå, hvarför han suckade. Det är ej heller
troligt, att han ens själf riktigt fattade det.
Möjligen trodde han det bero på att han med hvarje
år blef tvungen att arbeta allt trägnare — det
var nu en gång så, att det arbetet grep sin man
allt fastare — och att järnmarknadens
spännande timmar på aktiebörsen tillsammans med
spekulationerna vid ritbrädet tärde en del på
hans nerver. Men hur som helst, i nattens stilla
timmar tänkte han på hvad han gärna ville
kalla kamptiden.
Då kunde han med nästan ett litet leende
erinra sig den stora stadens långa gator. Den
stora staden, som lefde på människors blod,
svett och hjärnmassa, som slukade millioner offer
och som tog till fånga dem, som strömmade dit,
fängslade dem inom sina granitmurar för alltid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
