Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Katolicism och protestantism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så djupa erfarenheter gjorts angående de verkligt centralt
andliga tingen.
Augustinus är liksom bibeln en för katolicismen
inkommensurabel storhet. Den passar icke riktigt i systemet. Den har
ock ofta visat sig besvärlig för den romerska idén; men på
samma gång har kyrkan aldrig velat göra sig af med den.
Katolicismen känner, att den lefver på att hänvisa sina djupare
anlagde till Augustinus. Och vid behof af inre restauration,
tager den alltså på ett afgörande sätt hänsyn till hans teologi.
Men vid sidan af en sådan hänvisning vill man då ock städse
betona vikten af kyrkans juridiskt ordnade botpraxis samt
den andliga regeringsmakten från Rom. Ty dessa medel ha
visat sig behöfliga för att kunna mildra utbrotten af en alltför
frigjord religion i augustinsk anda.
Jag sade, att det frigjorda, personligt kristliga elementet
hos Augustinus liknade Pauli kristendom. För att detta icke
skall vara vilseledande, måste jag dock tillägga, att det i ett
viktigt afseende också var helt olikt aposteln. Tvedräkten i
det inre hos Paulus återspeglade å ena sidan en religiös värld
i träldom och å andra sidan en andlig verklighet i en ny
uppenbarelse, en ny andlig värld, en princip för omfattande
andlig utveckling, uppburen af frimodighet och tro på helt
nya faktorer. Men det förhöll sig icke på alldeles samma sätt
med Augustinus. Den inre tvedräkten hos honom berodde
väsentligen på ett förfeladt lif i sinnliga synder och själfviskhet.
Äfven han såg sig visserligen ställd mellan två andliga världar,
nämligen nyplatonismen och montanismen å ena sidan samt
Ambrosii kraftfulla katolicism och bibliska predikan å den
andra sidan; men det är väl att märka, att denna motsats ej
tedde sig som en motsats mellan en andlig värld i träldom och
en ny värld till frigörelse utan såsom en motsats mellan
vanmakt och kraft. Och denna olikhet förklarar mycket. Nåden
blef för Augustinus faktiskt liktydig med andlig kraftmeddelelse.
Han erfor den som en hemlighetsfull makt, hvilken ingjöts i
hans själ under inflytandet från Ambrosii predikningar och
skriftens läsning. När han därför med Paulus talade om
rättfärdiggörelse af Gud, tänkte han sig densamma såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
