Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Tjugufjärde årgången. 1907 / 135 (1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Nyare kommentarer till Krönikeböckerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jesaiabok (Jes. 1—39). — Kittel får således följande
hufvudkällor, hvilka vi i det följande för korthets skull vilja nämna
A, B o. s. v.

1.	Stor bearbetning af Konungaböckerna (A).
2.	En midrasch till Konungaböckerna (B).
3.	Proto—Jesaia (C).
4.	Några mindre (prof.) specialurkunder (D).

Härvid anser sig anmälaren böra påpeka, att författaren
visserligen ej underlåter att i Inl. § 3 a framhålla den stora
sannolikheten af, att kronisten haft till hands våra kanoniska
Samuels- och Konungaböcker i väsentligen samma gestalt, som
de nu äga, men att han sedan i inledningen ej nog pointerar
detta, hvadan föreställningen lätt blir den, att källan A och ej
de kanoniska böckerna levererat materialet till parallelltexterna,
hvilket, om våra kanoniska Sam.- och Konungaböcker existerade,
icke är troligt och ej heller bevisligt. — Vidare äro de skäl,
som författaren nämner för sin åsikt om profeturkundernas
existens i källan A, knappast af öfvertygande art. Och
detsamma är förhållandet med det argument han använder mot
hypotesen om källan A:s o. B:s identitet. Att närmare visa
detta är dock ej här platsen. — Huru som helst — de citerade
källorna må förhålla sig till hvarandra så eller så — viktigare
är, att enligt Kittel kronistens eget arbete väsentligen är en
kompilators. Härmed är domen fälld öfver det historiska
värdet af stora partier af Krönikeböckerna, på samma gång som
andra tagits i försvar.

I enlighet med det Nowackska kommentarverkets plan löper
hos Kittel parallellt med den exegetiska utläggningen af
grundtexten en öfversättning af densamma. I öfversättningen skiljes
genom olika bokstäfver eller genom särskildt tryck de olika
källorna från hvarandra. De äro funna och specificerade genom
en inre kritisk undersökning. Källsöndringen hos kronisten
erbjuder emellertid i stort sedt ej så många svårigheter som
de förexiliska historiska böckerna, Konungaböckerna möjligen
undantagna. På någon detalj framställning kunna vi ej heller här
ingå. Dock må påpekas, att hvad som enligt Kittel
hufvudsakligen skiljer kronisten själf (där han ej kompilerar utan
någon gång kommer med själfständigt arbete) från hans
midraschiska hufvudkälla (B), är ej den religiöst etiska pragmatis-
men ej heller omgestaltningen af historien efter P.—C:s
kultlagar — det ena som det andra karaktäristiskt för midraschen
— utan fastmer det tydliga intresset för vissa lägre klasser
inom leviternas stånd, ett faktum, som lägger den slutledningen
nära till hands, att kronisten själf ej blott var en levit utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>