Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den uppgår nämligen till icke mindre än tjuguåtta nummer, af
hvilka tjugutvå tillhöra British Museum. Härtill sluter sig en
öfversikt af åtskilliga tryckta arbeten, som innehålla mer eller
mindre värdefulla bidrag till kritiken af den syriska texten,
bland hvilka Barhebraei Auṣar rāzē (Horreum mysteriorum)
kan anses som det mest betydande. Den bibliografiska
afdelningen afslutas med en förteckning på de olika upplagorna af
Psaltaren på syriska fr. o. m. Th. Erpenii Psalmi Davidis
Regis & Prophetae Lingua Syriaca af år 1625 t. o. m.
Urmia-editionen af 1891. Denna förteckning är dock icke alldeles
fullständig.[1]
Vidare meddelar författaren åtskilliga intressanta bidrag
till den syriska Psaltarens historia. Som han själf påpekar,
är detta emellertid ett område, där mycket ännu återstår att
göra, innan man kan komma till några fullt säkra resultat. Af
hans iakttagelser må emellertid följande anföras. För det första
är att märka, att Pesjittâs text redan i den äldsta form, i
hvilken vi känna den, icke har någon fullt enhetlig karaktär,
utan bär tydliga spår af den syro-hexaplariska öfversättningens
inflytande. Till följd af öfverdrifven uppskattning af
Septuagintas betydelse låg nämligen den frestelsen för afskrifvarne
nära till hands att ändra texten för åstadkommande af större
likhet med Septuaginta. För det andra utgöras de manuskript,
som innehålla afskrifter af Psaltaren, med ytterst få undantag
icke af egentliga bibelhandskrifter, utan af hymnsamlingar,
psalmböcker, afsedda att begagnas vid den offentliga
gudstjänsten. Därför kunde det också hända, att ändringar stundom
gjordes till förmån för en kyrklig fraseologi, som ursprungligen
var alldeles främmande för Psaltarens text. Slutligen har man
att skilja mellan flere olika recensioner, hvilka emellertid i
öfverensstämmelse med den allmänna splittringen mellan öst-
och västsyrer kunna sammanföras i två hufvudgrupper, en
nestoriansk och en jakobitisk.
Den syriska texten stöder sig hufvudsakligen på Nestles
edition af Codex Ambrosianus i Psalterium tetraglottum graece,
syriace, chaldaice, latine Tübingen 1879, men innehåller
därjämte åtskilliga emendationer från andra västsyriska källor.
Inledningen afslutas med en framställning af hvarjehanda
ortografiska egendomligheter och några anmärkningar om
öfverskrifterna i Psaltaren. På skillnaden mellan östsyriska och
västsyriska lägger författaren med rätta stor vikt; utan hänsyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
