Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Josef Sjöholm: De gammaltestamentliga citaten i Galaterbrefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
text, till hvilken vårt ställe hör. Ännu torde det därföre vara
skäl att uppställa den frågan: skulle icke möjligen cod.
alexandrini läsart vara den rätta? För det slutliga afgörandet bör
det icke förbises, att, som Vollmer påpekat, Jesaja, således en
annan profetisk skrift, synes vara af aposteln begagnad i en
recension, som kommer cod. alexandrinus nära.
Vi drista oss därföre att föreslå en annan lösning. Paulus
har i tankarna orden, sådana de lyda i den LXX: text, som
brukades af honom och i hans församlingar. Och här lydde
de så: ὁ δὲ δίκαιός μου ἐκ πίστεως ζήσεται. Då passar det in i
apostelns egen tankegång, då blir det öfvertygande för hans
läsare —, ty Paulus sätter här ἐκ πίστεως i fullkomlig motsats
till ἐν νόμῳ — då kan man slutligen säga, att det är alldeles
betydelselöst, att han icke upptagit pronomenet.
Härmed bestrida vi naturligtvis icke, att aposteln känt till
det hebreiska originalet. Men det är tydligt: för läsare eller
åhörare, som voro hänvisade till den grekiska öfversättningen,
kunde han i sin bevisning icke göra något bruk af den hebreiska
texten.
Med vår utgångspunkt måste vi naturligtvis också finna
det alldeles osannolikt, att läsarten ὁ δίκαιός μου är inkommen
i septuagintatexten från Hebr. 10: 38. Mot denna förmodan
vilja vi uppställa den frågan: Hvarifrån kommer detta μου på
det anförda stället i Hebreerbrefvet? Sammanhanget blir ju
fullkomligt godt utan detta tillägg, man väntar det icke; det
behöfver således en förklaring. Den enklaste förklaringen synes
vara den, att det kommit med, därföre att det hörde med till texten
i det gammaltestamentliga ställe, som åberopades. Vi finna
således i Hebr. 10: 38 ett stöd för vår uppfattning. Äfven om
förslaget förekommer djärft, anse vi oss också böra framställa till
öfvervägande, om icke apostelns stora begrepp δικαιοσύνη θεοῦ står i
något beroende af uttrycket ὁ δίκαιός μου. Sammanhanget i det
viktiga stället i Rom. 1: 17 blir säkerligen ännu strängare, om man
tänker sig, att satsen: δικαιοσύνη θεοῦ (sc. τῷ εὐαγγελίῳ)
ἀποκαλύπτεται ἐκ πίστεως εἴς πίστιν, bygger på profetordet (κατὼς
γέγραπται i formen: ὁ δίκαιός μου ἐκ πίστεως ζήσεται. Denna form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
