Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur. Tre tyska homileter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Niebergall. Vi vilja emellertid här inskränka oss till det
enbart homiletiska området och i anslutning till tre af
hufvudarbetena där, nämligen Achelis’, Herings och Niebergalls
homiletiker söka ge en föreställning om den behandling, de
viktigare prediko-teoretiska problemen erhållit i den nyare
homiletiska litteraturen. Innan vi ingå på problemen hvart för sig,
torde lämpligt vara att meddela några orienterande
upplysningar om hvartdera af ofvannämnda arbeten såsom helhet
betraktadt.
Achelis’ Homiletik ingår såsom en del i författarens stora
Praktische Theologie, ett verk på nära 1400 sidor, i hvilket
denne den tyska praktiska teologiens »Altmeister» nedlagt det
samlade resultatet af sitt lifs vetenskapliga forskning och
pastorala erfarenhet och som, utkommet första gången 1891, af
författaren själf 1898 utgifvits i en ny, betydligt tillökad och
omarbetad upplaga. — Det för A. såsom homiletiker
karakteristiska torde — förutom åtskilliga här och hvar inströdda
individuella iakttagelser och praktiska vinkar till stort gagn för
predikanten — framför allt vara hans lifliga kontakt med äldre
tiders homiletiska vetenskap, särskildt den retoriskt-klassiskt
orienterade, hvarigenom han nästan vid hvartenda problem
sättes i stånd att ge en återblick på dess föregående
behandling i den predikovetenskapliga litteraturen. Då därtill kommer
en ingående kännedom om äfven senare tiders litteratur, får
man genom hans arbete en grundlig orientering i homiletikens
olika problem. Dock med vissa inskränkningar. Först och
främst ha, såsom naturligt är, då A:s homiletik ej är ett
fristående arbete, utan en del af hans praktiska teologi, vissa
eljes dit hörande frågor uteslutits såsom behandlade på andra
ställen i författarens verk, t. ex. principiella utredningen af
predikans väsen och ändamål. Vidare håller sig A., såsom
förklarligt är hos en författare med hans homiletiskt-historiska
tendenser, väl strängt inom den traditionella behandlingens
råmärken, så att den senaste tidens ur praktiskt behof snarare
än teoretiska spekulationer framvuxna predikoproblem högst
otillräckligt behandlas och en märkbar brist på aktuella grepp
och synpunkter gör sig gällande. Slutligen kan det ej heller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
