Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur. Tre tyska homileter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i närmaste sammanhang med den föregående, är, såsom nyss
nämnts, den kyrkliga predikans ändamål. Härom har ju i
homiletiska arbeten mycket debatterats under sista
århundradet. Förut betecknades predikantens uppgift i allmänhet
såsom den att undervisa, när man öfver hufvud brydde sig om
att teoretiskt uppställa spörsmålet. Så under gamla tiden af
Augustinus, under medeltiden af Alanus ab Insulis och i nyare
tid af Melanchton och de flesta senare. Men med
Schleiermacher sattes ett annat begrepp in i dess ställe. Det syntes
honom ej öfverensstämma med församlingens karaktär af
en verklig Herrens menighet med hela kristendomens
innehåll boende i sin midt, att betecknas såsom lärjunge,
liksom vore den en skara okunnige och främmande gent emot
predikanten såsom lärare. Utifrån ett stegradt
församlingsmedvetande anger han därför predikantens uppgift vara att
»framställa», nämligen det medvetande, som finns inneboende i
församlingen. Att denna »framställning» skulle för många på en
lägre utvecklingsståndpunkt stående medlemmar komma att te
sig som en undervisning förnekades ej — men församlingens
värdighet blef genom denna formulering, som för öfrigt stod i
sammanhang med hela Schleiermachers estetiska läggning,
bättre tillgodosedd. Med detta resonnemang blef ett stridsäpple
inkastadt i den homiletiska diskussionen, hvarom man sedan ej
upphört att kämpa. Somliga ha med olika modifikationer
fasthållit vid Schleiermachers nya synpunkt, andra ha vändt
tillbaka till den äldre didaktiska uppfattningan, andra åter
framdragit än en, än en annan af predikans faktiska uppgifter
såsom för densamma konstituerande. — Äfven Achelis och Hering
göra sin insats i denna diskussion. I en afdelning om ’predikanten
och hans gåfva’ tillbakavisar Achelis undervisningen såsom
predikans afsikt. I stället betecknar han »profetian i nytestamentlig
mening», d. v. s. »förmågan att med hänförelse tala det i
församlingen gifna gudsordet till uppbyggelse» såsom predikantens
egentliga uppgift. — Enligt Hering är uppbyggeisen det stora
hufvudbegrepp, som framför allt bör betonas, inom hvars ram
det profetiska talet blott är en underart. Hans
hufvudståndpunkt i frågan är sålunda densamma som Achelis’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
