Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur. Tre tyska homileter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanning de företräda och den rätt de äga att existera».
Naturligtvis är emellertid icke allt, som står i de enskilda
bekännelseskrifterna, utan vidare att antaga som bekännelse, utan mycket
har, menar C., kommit med, som icke får anses såsom
’integrerande’ beståndsdel. — Af ifrågavarande homiletici behandlar
Niebergall ej alls denna fråga; Achelis ganska knapphändigt,
såsom från denna författares unionistiska ståndpunkt är
naturligt. Han påpekar endast på tal om ’predikanten och hans
tro’, att naturligtvis många predikanter kunna stå i
sannskyldigt trosförhållande till Kristus utan att därför vara
ägnade att predika just inom vår kyrka; det är då
kyrkostyrelsens, ej den homiletiska vetenskapens sak att gripa in för
att trostankarne må få den utgestaltning, som är konfessionens
egendomlighet. — Utförligare behandlas bekännelse-skrifternas
betydelse af Hering. Han intar i fråga om deras normativa
värde en medlande ståndpunkt. Å ena sidan få de aldrig så
betonas, att evangeliet genom dem tränges i bakgrunden. Detta
skall alltjämt vara det bestämmande. Till predikans trohet mot
bekännelsen hörer just att erkänna och använda en fortgående
skriftforskning, äfven om denna skulle visa sig komma till
andra resultat än bekännelse-skrifternas; särskildt påpekas det
berättigade i sådana punkters fortsatta behandling, om hvilka
reformatorerna ej kommit till enighet, t. ex. nattvardsläran. Å
andra sidan få emellertid bekännelseskrifterna aldrig jämnställas
med andra historiska dokument, än mindre tillbakasättas för
allehanda moderna skrifter med reformatoriska anspråk, ej ens
om dessa i detaljer skulle ha rätt gentemot
bekännelseskrifterna. Dessa äro dock det litterära uttrycket för en tid af
nyskapande religiös uppenbarelse, något som ensamt förklarar
det inflytande de kunnat få för det religiösa lifvets
återvaknande vid 1800-talets början.
Härmed äro de frågor genomgångna, som i de vanliga
homiletikerna bruka ställas i närmare eller fjärmare samband
med förkunnelsens innehåll. Högst att därtill ytterligare komma
några allmänna fordringar på innehållet, såsom då Krauss kräfver,
att predikan skall vara enhetlig och intressant, samt klargör
innebörden häraf, eller då den gamle Möller i vidlyftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
