Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteraturanmälan - Sybel: Weltgeschichte der Kunst im Altertum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under Ramsessiderna når Egyptens kultur sin höjdpunkt. Den
är denna världsepoks glansfullaste prestation. Vid dess sida ha vi
den ägeiska kulturen. Tiryns, Mykene, Kreta äro centralhärdar
för densamma. — Då förf:s bok 1887 kom ut i sin första
upplaga, lågo Festos’ och Knossos’ palats på Kreta ännu okända
i jorden. I denna andra upplaga af 1903 borde därför en kort
skildring åtminstone af de märkligaste fynden i Knossos ha
införts.
Följer så det assyriska världsrikets tid. Ur
Mesopotamiens väldiga sand- och lerkullar har den arkeologiska
forskningen framtrollat bilden af en glänsande
palatsbyggnadskonst med användning af kupoler och tunnhvalf, men
samtidigt skönja vi i Grekland och på Mindre Asiens kust de
första stadierna i den grekiska arkitekturens epokgörande
utveckling. Författaren kallar detta kapitel: »Orientalen und
Hellenen in Wettbewerb.» — Den assyriska konstodlingen lefver
långt in i hellenernas epok. Sardanapals berömda Niniveh föll
visserligen 606, men i segrarnes hufvudstad, Babylon, uppstod
en ny världsmetropol med en konstkultur af enahanda art.
En synnerligen viktig fråga är, som bekant, den om den
grekiska konstens ursprunglighet. Rörande den ha andarne ofta
drabbat samman. Ett är visst, nämligen att dess absoluta
originalitet näppeligen med framgång kan förfäktas. Frågan har
också nu mer allmänt preciserats så: »I hvilket omfång ha
grekerna mottagit inflytelser från främmande folk?» Det
doriska templet är en inhemsk skapelse med rötter i den
mykeniska konstodlingen. Det s. k. ant-templets plan
återfinna vi t. ex. å Tiryns’ borgpalats i den förnämsta hallen
(megaron), och äfven det doriska kapitälet har där sitt
ursprung. På Mindre Asiens kust uppstår den joniska stilen
ur orientaliska förutsättningar. Från Assyrien i synnerhet
ha många dekorativa element upptagits. För att blott nämna
ett exempel: de ännu i dag i vår arkitektur så vanliga lotus-
och palmettornamenten ha från Assyrien inkommit i
grekernas konst och därifrån i romarnes. Skulpturens utveckling
i Grekland berodde i mycket på inflytelser från den gamla
joniska kulturen i öster med dess mykeniska-orientaliska element.
Men huru mycket grekerna än hämtat från andra håll —
fenikierna torde i vissa fall spelat rollen af förmedlare — det är
dock de, som funnit den plastiska skönheten. Tack vare de
senare decenniernas rika fynd af äldre eller arkaiska grekiska
skulpturer kunna vi steg för steg följa plastikens underbara
utveckling från primitiva försök, i hvilka eget och lån blandats,
till allt själfständigare, mognare resultat, som för eftervärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
