Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fria texternas sida. Mot de gällande tyska perikoperna anför
han bl.. a,, att Gamla Testamentet ej är representeradt, att
likartadt stoff är splittradt på flera ställen af kyrkoåret,
olikartadt sammanfördt på ett, att många af de bästa styckena
saknas och att urvalet ofta skett efter numera antikverade grunder
— alltsammans anmärkningar, som nog också kunna gälla våra
perikopserier. Men allt detta afhjälpas bättre med ändrade eller
nya serier än genom fasta texters borttagande. För nya af
kyrkan fastställda serier till obligatoriskt bruk eller fritt urval
uttalar sig Hering, som vid sidan häraf emellertid äfven vill
lämna det individuella textvalet sin rätt.
Själfva hufvudfrågan vid den enskilda predikan gäller,
liksom vid förkunnelsens allmänna grundsatser, stoffets vinnande.
Här ter sig saken naturligen ganska olika, beroende på det
olika sätt hvarpå de bägge sistnämnda inledningsfrågorna
besvarats. Problemet förgrenar sig allt efter detta i trenne:
efter hvilka synpunkter skall stoff värjas vid en textlös predikan,
efter hvilka vid fri text och huru vid fast perikopserie? —
Hvad den textlösa predikan beträffar, är denna numera så godt
som allmänt ur bruk och behandlas ej heller i något af
ifrågavarande arbeten. Vi lämna den därför helt och hållet ur
räkningen. — Helt annorlunda är förhållandet med predikan öfver
fri text. Sådan har ju sedan gammalt haft hemul i stora delar
af Tyskland, nämligen dem af reformert konfession, och många
röster äro höjda för deras införande helt eller partiellt, äfven
där nu fast perikopserie brukas. Såväl äldre (Nitzsch, Palmer)
som yngre (Krauss, Christlieb) tyska homiletici ha därför
vidlyftigt brukat uppehålla sig vid denna fråga och sökt klargöra
de grundsatser, som i detta fall böra vara bestämmande för
innehållet och det därmed förbundna textvalet. Så gör äfven
Achelis och hans därvid framdragna synpunkter kunna, oaktadt
våra olikartade svenska förhållanden, äfven för oss ha intresse.
Det är tre omständigheter, som enligt A. böra vara för det
fria innehållet bestämmande, nämligen I. kyrkoårets festcykel.
II. de liturgiska handlingar, vid hvilka föredraget hålles (dop,
vigsel, konfirmation etc.) samt III. församlingens och prästens
personliga förhållanden. Af dessa gäller III. naturligen vid alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
