Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Testamentets uppenbarelsekaraktär, i begreppet uppenbarelse inlägger
något annat, än de i allmänhet göra, som stå på den
traditionella uppfattningens grund. Den historiska uppfattningen
af den gammaltestamentliga litteraturen och religionen är absolut
oförenlig med det mekaniska uppenbarelsebegreppet och det
mekaniska förhållandet till det skrifna ordet, som ännu försvaras
inom vida områden i kristenheten. Den drifver i stället den
religiösa personligheten bort från att på ett ofritt och opersonligt
och därmed irreligiöst och oetiskt sätt hämta religiös kunskap
(för att icke säga all slags kunskap) och sedliga normer ur
bibeln. Den tvingar den religiösa personligheten att besinna
sig på sig själf och frigöra sig från de yttre garantiernas lösa
grund; att på ett personligt sätt låta det sedliga lifvets normer
födas fram ur det religiösa förhållandet själft och grunda detta
religiösa förhållande i sin ordning på den personliga
upplefvelsen af den Gud, som möter i den Heliga Skrift, och ej
på en yttre kunskap, som på mekaniskt sätt utläses ur
densamma. Med en sådan uppfattning af troslifvet är kritiken ej
längre farlig för den religiösa tron, utan den är dess nödvändiga
fordran och kan jämväl blifva den till gagn.
Vi skulle önska, att dessa principer, som delvis uttalas i
föreliggande arbete, och där de icke bestämdt uttalas, dock
ligga till grund för detsamma, kunde fattas och tillgodogöras
af hvar och en i vårt fosterland, som i religiöst intresse sysslar
med Gamla Testamentet, vare sig i syfte att därur hämta
uppbyggelse eller att lägga den till grund för predikan och
undervisning. De skulle då ej längre i den s. k. bibelkritiken se den
kristna trons värsta fara utan en af dess dyrbaraste uppgifter.
Önskligt hade varit, om förf. ännu något skarpare hade betonat
de principer, som utgöra förutsättningarna för hans arbete.
Särskildt torde det ha varit lyckligare att ha bevisat rätten och
plikten till den historiskt-kritiska forskningen ur det religiösa
lifvets egna villkor och kraf — nämligen sådant det är fattadt
och upplefvadt i den lutherska kristenheten — än att härleda
den ur det Nya Testamentets ställning till det Gamla. Vore
anmälarens uppgift äfven kritikerns, skulle vi äfven se oss
nödsakade att opponera oss mot några enstaka uppgifter och
uttalanden, men det hvaremot vi ville opponera, är så
försvinnande mot det, hvari, enligt vår tro, förf. gripit det riktiga
och det som just nu behöfver sägas, att vi på det allra
lifligaste kunna rekommendera arbetet åt alla dem, för hvilka det
ej af språkliga skäl måste bli en sluten bok. De öfriga måste
vi af hjärtat tillönska, att äfven på vårt språk arbeten af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
