Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de olika former, i hvilka traditionen framträder, uppkommit.
Den form måste då helt naturligt tillerkännas företräde, ur
hvilken de öfriga kunna förstås.
Enligt dessa grundsatser går här förf. till sin undersökning
och kommer därvid med afseende på den här undersökta delen
af Jesu lif, lidandes-historien, till ett för Johannesevangeliet
väsentligen gynnsamt resultat: lidandeshistorien i
Johannesevangeliet har ett mycket högt källvärde och synoptikerna
afspegla i flere fall ett senare stadium i traditionen. I denna
första del af sitt arbete är det dock blott så att säga prologen
till lidandeshistorien, som förf. undersöker.
I den första afdelningen behandlar han det inledande stycket
Markus 14: 1 f. med paralleller. Det resultat, till hvilket han
där kommer, är, att vi såväl hos Matteus som Lukas blott ha
afsiktliga ombildningar af Markusevangeliets framställning, som
för dem är källa. Deras afvikelser ha icke sin förutsättning i bättre
historisk kännedom med undantag möjligen af dateringen i
Lukas 22: 1. Hvad Markus meddelar om synedristernas
förhållande, förutsätter synbarligen, att synedriet redan före den
i vers 1 angifna tidpunkten haft öfverläggningar och att
afgörande beslut om Jesu fängslande och död blifvit fattade. Om
sådana sammanträden och öfverläggningar meddela dock
synoptikerna ingenting. De förutsätta alltså hvad Johannesevangeliet
meddelar kap. 11: 47 f. — I det andra stycket undersöker
förf. denna Johannesevangeliets framställning om synedriets
beslut att döda Jesus. Af hans undersökning framgår, att
berättelsen om detta synedriets sammanträde icke kan vara en på
grundval af synoptiskt material komponerad dikt, som skulle
ersätta det, som omtalas Mark. 14: 1, 2 och Matt. 26: 3, 4,
utan att en äldre källa måste ligga till grund för den. —
Riktigheten af hvad Johannesevangeliet här meddelat bestyrker förf.
i det tredje stycket af sin framställning med vittnesbörd från
den slaviska Josefustexten till De bello Judaico, som förra året
(1906) utgifvits af A. Berendts i Texte und Untersuchungen
N. F. 14, 4. Enligt förf:s mening skulle tillsatserna i denna
text, utom några senare kristna interpolationer, leda sitt
ursprung från senast den sista tredjedelen af det första århundradet
och hafva till författare en jude. Då nu, frånsedt åtskilliga
öfvermålningar, Josefustexten i väsentliga punkter i denna
fråga öfverensstämmer med Johannesevangeliet och båda
framställningarna äro af hvarandra alldeles oberoende, ligger däri
ett ojäfvaktigt bevis för dess historiska verklighet. — Samma
Josefustext använder förf. äfven för att bestyrka tillförlitligheten
af hvad som meddelas om Judas’ förräderi. Denna fråga ägnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
