Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa citat torde vara tillräckliga för att ge läsaren en
känning af bokens anda. Som sagdt — förf. öfverdrifver och
skjuter öfver målet såväl i sin förtjusning öfver socialismen
som i sitt klander af kyrkan. Och dock borde ingen präst
underlåta att läsa hans bok. Vi ha trots många inre protester
mot hans ord ändock icke kunnat undgå att af dem känna en
mäktig väckelse. Och skall tidens stora fråga, frågan framför
alla andra frågor i tiden verkligen lösas, så måste de kristna
först vakna upp till praktisk gärning och handling. Förf. har
obestridligen rätt däri, att kyrkan icke tillräckligt beaktat
socialdemokratien. Hon har här såsom i så mycket annat varit
öfvervägande passiv, då hon bort uppträda och handla. Hvad
skulle icke profeterna i Gamla testamentet, dessa påpassliga
väktare öfver allt, som tilldrog sig inom deras horisont, ha
lidit och våndats inför denna rörelse! De skulle ej ha gifvit
sig någon ro, förrän de fått klart för sig hvars andas barn den
var, hvad Israels Gud åsyftade med den o. s. v. Vi äro alltför
mycket benägna för andlig isolering, för tankelek och
stämningar och för litet beredda till handling och offer. Men det
är dock i handlingen som evangeliet blir verklighet i världen.
E. S.
Walther Glawe: Die Religion Friedrich Schlegels. Ein
Beitrag zur Geschichte der Romantik. Berlin, Trowitsch
u. Sohn 1906. 111 sid. Pris 3 M.
Glawe inlåter sig icke på något egentligt försök att inordna
Schlegels religionsfilosofi i ett historiskt sammanhang, men ger
en öfversiktlig och tillförlitlig framställning af hans tankar om
religionen — tillförlitligheten betygas genom rikhaltiga citat
ur Schlegels skrifter och bref.
Friedrich Schlegels religionsfilosofiska utveckling
genomlöper enligt Glawe tre stadier: »ästetiserande och moraliserande
synkretism», 1794—1800; »mystisk idealism», 1800—1808;
»mystisk positivism», 1808—1829. Boken ger ingen tilltalande
bild af den ryktbare romantikerns personlighet. Schlegel för
ett högfärdigt och själfmedvetet språk, men det virriga och
lösliga innehållet motsvarar icke pretentionerna. Han har ej
tålamod till metodiskt tänkande, är alltför bekväm för att
uttrycka sina tankar bestämdt formulerade och söker sedan dölja
torftigheten genom att kläda den i färgrika dräkter.
Särskildt gäller detta om den första perioden, hvilken f. ö.
intresserar oss mest framför allt på grund af den vänskap, som
vid denna tid rådde mellan Schlegel och Schleiermacher. Det
som därvid förvånar är, att Schlegel trots detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
