Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATURANMÄLAN 8 3
mer direkt kännedom om de förhållanden, som göra den sociala
frågan aktuell i våra dagar. Han lefver bland arbetslösa i
Chicago. Han har olika slags anställning som arbetare i stad och
på landsbygden. Särskildt intressant är, hvad han berättar om
sitt deltagande i socialistiska möten och samtal med socialistiskt
tänkande arbetare. Man känner igen samma tankar som vi
från detta håll höra bland oss. Men åtminstone en bestämd
skillnad märkes. »Till min stora öfverraskning fann jag i
själfva verket», säger han på tal om sin beröring med socia-
lister, »att ett försvar för den aktiva, agressiva omstörtningens
politik hade nästan inga anhängare bland dessa män. Förvisso
ingen bland socialisterna, ty de tillbakavisade blotta tanken på
våld som helt och hållet olämpligt och absurdt och fäste i
stället hela sin tillit till hvad de kallade »utvecklingens natur-
liga förlopp». Denna skulle enligt deras tro i hvarje fall full-
följa sina föresätta syften med mänskligheten, men dess verk-
samhet kunde förhöjas genom uppfostran, sade de, och på-
skyndas genom organiseradt arbete för uppnåendet af det be-
stämda målet under det i hög grad centraliserade och fulländade
samhällsskick, som kommer att bli resultatet af fullständig
egendomsgemenskap och af förvaltningen genom hela folket af
allt land och kapital, brukadt till produktion för det allmänna
bästa.» Citatet tyder uppenbarligen på, att rörelsen i Amerika
har en annan typ än hos oss. »Unghinkarne» åtminstone äro
ju icke främmande för tanken på våldsåtgärder som kampmedel.
Hvad de andra egentligen ha för uppfattning, tyckas de anse
för klokt att hålla hemligt. I alla händelser torde de anse
talet om våld bra som skrämskott vid lämpliga tillfällen och
kanske ingenting ha emot, att våld praktiskt öfvas, blott det
sker så, att det efteråt ej blir omöjligt för vederbörande ledare
af den socialdemokratiska rörelsen att förklara sig vara utan
ansvar för saken.
Är det alltså olikhet mellan den organiserade arbetare-
rörelsen i Amerika och bland oss, så synes det att döma af
författarens iakttagelser i regeln råda samma afvoghet mot
kristendomen där som här. Liksom här synes denna afvoghet
till mycket väsentlig del bero därpå, att arbetarna betrakta
kristendomen såsom en mäktig bundsförvant i striden emot dem.
Författaren till denna skildring har tydligen haft vaken
iakttagelseförmåga och opartiskt sökt bedöma, hvad han sett.
Man läser boken med intresse och det så mycket mer, som
den är skrifven på ett mycket fängslande sätt. Emellertid får
man inte vänta för mycket af den. Författaren är själf med-
veten om, att han naturligtvis endast på ett mycket begränsadt
satt fick inblick i de förhållanden, som han studerade. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
