Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 J. A. EKMAN
nya varelser och nya världar? Vi se den brusande farten,
men vi veta icke hvart den bär. Är det ingen som vet det
och ingen som med klar blick leder farten? Världen har en
omätlig rikedom och skönhet. En liten del däraf se männi-
skorna släkte efter släkte. Men det ojämförligt mesta och
största, är det af ingen skadadt? Ar det ingen som däråt fröj-
dar sig? Är det mörker på världsdjupet, och är lifvets fröjd
endast en gnista, som slocknar i natten? — Det skimrar ett
solljus öfver världen. Guds ande sväfvar öfver djupen. Det
är en, som morgonstjärnorna lofva, det är en, som för fram
himmelens här i räknade hopar, det är en, inför hvars ögon
allt, som lefver, öfvar sin lek. Det är en, som fattar och själf
satt målet och som inbärgar skörden, som utvecklingen i värl-
den bär.
Då det är ljus, så är det ock värme i världen. Det är
en kärlek, som går genom världen. Det är en faders sköte,
hvarifrån lifvet utgått. Det är en fader, som styr folkens
öden och lefnadens skickelser. Det är en fader, som kallar
oss till ett evigt fadershus. I världens och lifvets djupa schak-
ter går forskaren in. Där är en orsakernas och följdernas
kedja. Men intet ljus blixtrar där från något öga mot hans
öga, intet hjärta värmer där hans hjärta, förr än han ser Gud.
Det är fröjd att känna naturen. Men att känna Gud och So-
nen, som han i världen sändt, det är evigt lif.
Då dörrarna till naturens rike öppnades vidare än förr
af naturens store tolk, slog en rik glans af Guds härlighet
människornas ögon till mötes. Vi hörde i går och några
äfven i dag på morgonen ord af Linné, framsprungna af den
eldigaste hänförelse, om Guds härlighet, som lyst fram för hans
syn. Han hade liksom Moses fått, såsom han sade, på ryggen
skåda Gud, som gått fram, och han hade hissnat. Guds makt
och vishet varsnade Linné i allt, som han lärde känna på na-
turens fält. Guds rättfärdighet skönjde han i mänskliga öden.
Ändamålsenligheten i smått och stort, hvilken Gud inrättat,
stod i rikt mått klar för hans blick.
Två stora följder för lifvet drog Linné af Guds härlighet,
som han skådat. Den ena för vandeln och uttryckt i valsprå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
