Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 LITTEKATURANMÄLÅN
Litteraturanmälan.
Yaldus Bengtson: Bekännelsen och löftena i konfir-
mationen inom den lutherska kyrkan, bedömda efter evan-
geliska principer. Göteborg 1908, Wettergren é Kerber
(i distribution), 183 sid. Pris 2 kr.
Denna afhandling har ett aktuellt intresse, ty vi befinna
oss onekligen i en reformrörelse beträffande konfirmationens
anordning. Redan af detta skäl förtjänar den alltså att beaktas,
och detta lika mycket af vänner som af motståndare till de
påyrkade reformerna. De förra skola här finna mycket, som
är ägnadt att styrka, eventuellt också rensa och rena, deras
sträfvanden, de senare skola i hvarje fall icke kunna undgå
att se sig om efter nya vapen, om de fortfarande vilja säga
nej till alla sträfvanden att förändra status-quo. Ty afhand-
lingens hufvudstyrka ligger däri, att den söker ställa de
aktuella problemen under belysning af evangeliskt-lutherska
principer, d. v. s. skärskåda den närvarande anordningen af
konfirmationshandlingen utifrån en evangelisk uppfattning af
hithörande frågor, såsom barndopets och kyrkans betydelse
och konfirmationens förhållande därtill. Men han har icke
inskränkt sig till att betrakta saken från rent dogmatisk
synpunkt, utan han har följt konfirmationens historiska upp-
komst i den evangeliskt-lutherska kyrkan i Tyskland och Sverige
för att tillse, om de reformatoriska och evangeliska krafven
verkligen blifvit tillgodosedda vid denna akts införande. De
resultat, till hvilka förf. därvid kommit, äro märkliga nog.
Tvärtemot evangelisk luthersk uppfattning har ett katolskt
inflytande gjort sig gällande i det genom lag grundade konfir-
mationstvånget, som hos oss fått bestå ända till för 10 år
sedan, då det genom lag stadgades, att icke-konfirmerade med-
lemmar af svenska kyrkan äga rätt till kyrklig vigsel, om de
visat sig äga nödig kristendomskunskap. Ett annat inflytande
har kommit från sekteriskt vederdöparhåll, där man sökt
ingripa rannsakande i barnens hjärtelif för att få fram en yttre
ren kyrkogemenskap. Förf. häfdar med framgång häremot,
att det enligt evangelisk uppfattning icke tillhör kyrkan som
en nådemedelsanstalt, med en blandning af rena och orena
element i sig, att handla så, som om hon vore ett idealt kristet
samfund, en yttre gemenskap af idel troende, som därtill kunna
rannsaka hjärtan. Därför bör hon ej affordra de till nattvarden
admitterade hvarken en bekännelse eller några löften. Förf.
yrkar alltså på ett borttagande såväl af trosfrågorna som af
löftesfrågorna. Men trosbekännelsen må gärna, ja, bör, enl.
förf., vara med i konfirmationsakten, nämligen så, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
